Asien

resdagboken.se/whops


One became four

Jag sa tydligen en sak till mamma i sömnen häromdagen. Klart och tydligt, hon undrade om jag sa det på riktigt eller om jag faktiskt sov. Hon blev så osäker för det lät så smart.

'Jag måste bara säga en sak, man går från en ruta till en annan.
Man börjar inte om från början'


Sagt av mig alltså. I sömnen. Jag är övertygad om att det var gud.
Varför?
Därför.
Punkt.

And he is all mine

 

Utanför Vapiano i Gamla stan, December-09. Hade ingen aning om att Jimmy tog bilden. Men visst vart den härlig =)


Thailands ambassad

Så idag har jag sprungit runt som en stucken gris. Mycket fix med visum och grejer eftersom vi bara flyger till Bangkok och ej har bevis (flygbiljetter) på att vi kommer lämna landet, (vi ska även till Laos, Kambodja och Vietnam) så måste vi ha visum till alla 4 länder. Lite trixigt men värt att fixa innan så vi slipper problem där.
Mamma och pappa har berättat massa om deras resa och jag kan nog inte fatta hur mycket vi kommer se och uppleva förens vi är där. 2 månaders resande blir en del. Det kommer va allt från Hilton till små byar i laos där de gör sitt egna ris från grunden till långa buss och båtresor, och vita paradisstränder... ååh. Inte långt kvar!

Opererade mig idag, absolut inget farligt eller stort men nu får jag inte träna på minst 10 dagar. Känns rätt surt, hoppas på att jag kan spärra kortet från och med nu istället från resans början, så jag slipper betala för 2 veckor när jag ändå inte kommer kunna använda det.
I-landsproblem.

Nu ska jag gå och snora ner mig i sängen (feber har jag också.. blä) och vänta på att Marta kommer på besök. Imorgon kväll blir det avatar på bio med pojkvännen, hoppas den är lika bra som alla säger =).



finaste mamma

Dagens ungdom..

...är då inte alltid lätt att förstå sig på.
Svårt att låta bli att skriva när det kryper i fingrarna.. =) bra tecken!
För vet ni.. imorgon kommer mamma och pappa hem efter en månads resande i Thailand, Laos och Kambodja.
Sooom jag har saknat dom!!! Jag får ju dessutom åka till arlanda och hämta upp dom, jag älskar flygplatser! Haha. Det händer så mycket. Det är längtan, saknad och sorg på ett och samma ställe. Hela tiden. Jag funderar alltid på vart alla jag ser ska resa, om de är kära, om de ska på begravning, om de ska njuta av livet på andra sidan jorden någonstans, om de ska jobba och bo på något flashigt hotell i New York och jag... ni förstår.
Drömmar finns på flygplatser och det gillar jag.

If you can dream it- you can do it.
Låter inte helt orimligt i mina öron.

Idag har jag patat i telefon runt 4 timmar. Kajsa, Nea, Marta, Krister och Matilda.
Det var länge sen jag pratade så länge på en och samma dag... men har varit hemma och städat, tvättat och handlat idag så det har varit perfekta pauser mellan rengöringsmedel och facebook. Haha.
Har ont i halsen så blev ingen träning idag, hoppas jag känner mig piggare imorgon då blir det fart på arslet.

Upp klockan åtta så nu blir det sova. Efter något vänner avsnitt kanske.. eller två...eller fem.
Och jaaaa, jag är sååå mycket gladare idag än jag varit på länge!!! Mamma och pappa kommer hem, jag åker om mindre än 3 veckor, så fast mycket händer så är det så mycket kul också. Fokus på det positiva. Det är viktigast. Må dåligt kan jag göra någon annan dag. Himla berg och dalbana ;)

Ciao

Min hand känns liten i din

En liten årsresumé bjuder jag på. Sitter och läser gamla inlägg och har varit nära att radera allt och skaffa en ny blogg då jag inser att man så lätt kan få en bild, eller fel uppfattning, om någon vars blogg man läser. Men min blogg är inte till för att 902948309 människor ska läsa den. Det är bara några vänner och några jag inte vet vilka det är, som läser, så jag bryr mig inte. Jag vill kunna läsa bloggen om ett år och se vad jag pysslade med, vart jag var i livet. För det är det som är kul att läsa i efterhand. Jag har inlägg från 2007 här. Då var jag så otroligt olik den person jag är idag på många sätt.

I alla fall. 2009.
Det var ett konstigt år. Både bra och mindre bra. Har många härliga minnen men också en hel del jobbiga. Under året har jag varit mycket med mig själv, inte minst den sista tiden i Åre då jag vantrivdes. Och det är inte likt mig att vara själv, hypersociala Sara. Men sista tiden i Åre var härlig också, såklart!
Jag har många vackra naturminnen från Åre, bilder som präntat sig fast. Det är så vackert i Jämtland. Ett exempel är den dagen vi åkte på tur med klassen. Går inte att ladda upp bilder nu, men det var strålande sol och precis lagom kallt. Kommer ihåg att vi höll på att garva ihjäl oss när jag höll på att kvävas av min macka, haha.
Vi gjorde även ett drama som spelades upp för flera hundra ungdomar från hela Sverige där jag spelade en fjortis. Otroligt rolig grej. Många minnen från detta.. bla när jag ramlade genom ett hål i scenen under ett genrep (?!) haha.

Jag önskar att jag hade oroat mig mindre över saker och ting under 2009. Då hade jag skrattat och levt i nuet på ett helt annat sätt. Men samtidigt så har jag lärt mig så mycket om mig själv just för att jag har grubblat så mycket.
Jag var sjuk mycket jan-april också. En ordentlig hjärnskakning,(sängliggandes ca en vecka) en matförgiftning som hette duga (3 dagar utan att ens kunna behålla vätska) och en riktigt ordentlig förkylning med hög feber. Det bidrar väl till mina dåliga minnen från de ensamma dagarna uppe i skogarna. Tjenare vad mycket fel det varit på mig under året. Åt en väldigt, väldigt stark medicin för min acne jan-juni, vilket självklart bidragit till min deppighet, men vilket i sin tur ledde till att man idag inte ens kan tro att jag haft mycket finnar =).
Hade en del besök uppe i Åre, kusin+vän, Rebecka, Ante, Erkki och Albin. Härliga minnen från det med, ett som blir svårt att glömma var när Albin ramlade ner i en å i offpisten... haha.

Jag har även grubblat mycket över vänner. Vilka som är vänner, vilka som är bekanta, vilka som finns där när de behövs osv. Och kommit fram till, ännu en gång, att aldrig ta någon för givet.
Jag har insett att min familj och mina vänner är de bästa. Att jag verkligen är älskad av några personer som aldrig kommer försvinna.
Jag har fått ta hand om en häst som jag ville uppe i Åre under våren vilket gav mig väldigt mycket.
Jag har fått jobb på ett av de finaste hotellen i Stockholm som receptionist.
Jag har kommit närmare min familj.
Jag har uppskattat småsaker, som ett vänligt leende eller en solig dag, dagligen.
Jag har ursäktat mig själv alldeles för mycket.
Och ja... det har hänt så sjukt mycket under det här året när jag tänker efter. Jag har rest hit och dit, mestadels i Sverige, träffat några nya människor som idag är av stor betydelse i mitt liv, jag har varit mer olyklig än någonsin- men också mer lycklig än någonsin.
Och det bästa, det som betytt mest under 2009 och som gör att jag aldrig kommer glömma det året.. är att jag träffade Krister. Utan honom vet jag inte hur jag klarat mig. Han har höjt mitt självförtroende till en helt annan nivå. Att jag hittat en så fin kille är ren lycka.


Du hör på min röst när jag är ledsen.
Du får mig att känna mig tryggast på hela jorden,
av att bara finnas i närheten.
Du ser mig som ingen annan sett mig förut.
Min hand känns liten i din..



Note to myself..
2010:

Ska jag skratta så ofta och så mycket jag bara kan
Ska jag göra något bra för någon/några andra så ofta det finns möjlighet
Ska jag fortsätta sjunga så mycket som jag gjort i slutet av året och försöka spela in något
Ska jag resa 2 månader i Asien med Rebecka
Ska jag bli bättre på att leva i nuet
Ska jag springa ett mil-lopp under 60 min (gymma är jag bra på att göra kontinuerligt, men konditionsträningen kan verkligen behöva sig en spark i arslet..)
Ska jag resa ännu mer
Ska jag kanske komma fram till vad jag vill plugga
Ska jag flytta


Som jag skrev i förra inlägget, en reseblogg kommer snart. För snart är det dags. Den 24e januari åker vi.
Hejjpa

RSS 2.0