Jag sa tydligen en sak till mamma i sömnen häromdagen. Klart och tydligt, hon undrade om jag sa det på riktigt eller om jag faktiskt sov. Hon blev så osäker för det lät så smart.

'Jag måste bara säga en sak, man går från en ruta till en annan.
Man börjar inte om från början'

Sagt av mig alltså. I sömnen. Jag är övertygad om att det var gud.
Varför?
Därför.
Punkt.