Idag har varit en extrem upp och ner dag för mig. Jag har gråtit och skrattat för mig själv flera gånger. Tyckt att livet suger och varit helt upp i varv när jag tänker på allt jag vill kan och ska göra i livet. Och nej jag har inte PMS.
Jag börjar 'slappna av' som det så fint heter. Den här gången är det nog på riktigt. Det känns så. Vet att jag kommer komma in i mina fullspäckade dagar igen, för jag älskar det. Men jag ska verkligen, vekrligen försöka att tänka mer på mig själv på det sätt jag gjort de senaste veckorna..

Kortfattat: jag planerar för mycket och försöker träffa alltför många kompisar inom loppet av en alltför kort tid.

Ändringar: ska inte planera varje dag och de dagar jag har planerat ska det vara gott om tid att gå (förut stressade jag, sprang iväg) vidare till nästa person eller grej på schemat.

Jag ska dessutom börja göra en sak som jag länge tänkt på och längtat efter. Göra en god gärning för någon annan. Göra något bra för en person som jag egentligen skulle kunna skita i. Men jag vill, mänsklig som jag är, försöka vara mer osjälvisk. Det blir ofta mycket fokus på mig då jag alltid har massa på gång och har jag inte det så måste jag prata ut om vilka planer Jag har, vad Jag skulle vilja göra osv. Inte minst min familj får höra det här alltför ofta..
Så förutom att fortsätta tänka på att lyssna på de runtomkring mig mer- så har jag gjort en intresseanmälan till att bli en så kallad Storasyster på tjejzonen. Det innebär, om jag blir 'vald' att jag en timme varje/varannan vecka ska träffa en ung tjej, 13-16 år som behöver någon att prata med. Jag som älskar att prata och dessutom precis varit tonåring själv, tror att jag kan passa bra som en sånhär storasyster.
Jag och en tjej från mitt team uppe i Åre när jag bodde där ledde en tjejgrupp för tjejer som gick i 9an och alltså var 16 år gamla och det var bland det härligaste jag gjort.
Det finns så många unga tjejer som behöver en förebild. Och en timme varje/varannan vecka, hur mycket är det för att kanske göra någons liv en aning lättare genom att bara finnas där?
Hoppas mycket på det här och tror att alla borde tänka på att regelbundet göra en god gärning. Det behöver inte betyda att boka upp sig varje vecka ett helt år eller under en tid men att kanske lite oftare ha ett öppet öra för ens medmänniskor och inte tänka på sig själv hela tiden. Det är vi så duktiga på, vi egoistiska människor.

Så gå och ge någon en kram eller något i alla fall, en god gärning behöver inte kosta massa tid. Bara lite kärlek och det är ju det bästa som finns.

Den här veckan känns det som att jag mest jobbat. Jobbade hela helgen och kväll måndag och tisdag. ledig idag och imorgon för att sedan gå på natt på fredag kväll. Tre nätter ska jag klara av. Sen är jag ju faktiskt ledig 2 helger på raken, kanske blir det en sista minuten resa eller åtminstone en weekendresa med Krister någonstans. Ska kolla lite resor imorgon så får vi se vart det blir. Håller tummarna för sol och/eller fiiint hotell. Något av det är ett måste annars kan jag lika gärna spara pengarna till resan.
Välbehövligt att komma iväg några dagar i alla fall, är så svårt när jag jobbar så oregelbundna tider att ha tid att verkligen hinna umgås och göra saker. Träffar knappt familjen heller. Men som sagt- ledig två helger nu efter denna så det blir nog bra =). Trivs bättre och bättre på jobbet, var på personalfest i söndags. Det var stoor kräftskiva med mitt hotell och ett annat, fin tillställning med goda kräftor och härligt sällskap. Var inte alls sugen på att stanna länge men när det vankades Café Opera efteråt kunde jag inte låta bli att följa med eftersom jag aldrig vart där innan.
Kul kväll i alla fall, smart drag att gå eftersom man under veckan hängt med lite i snacket som gått.
Härliga arbetskompisar det har jag allt!

Ska provträna på sats en vecka nu, se skillnaderna mellan det och World class. Måste säga att dagens träning och dagens besök på ett av deras center gjorde att jag bara längtade till WC. Faktiskt. World Class på Döbelnsgatan är det bästa gymmet jag tränat på. lagom stort/litet, trevlig personal, fräscht, nya maskiner mm. Jag gillare! Tränade vid slussen häromveckan och det var en grym besvikelse dock, sjukt litet gym och tråkiga maskiner enligt min mening. Så kanske nästa sats ställe överrsakar... I guess it will för det var nämligen WC anläggning förut, och jag tränade där ett år och gillade det stället grymt.
I alla fall var meningen att jag och Krister skulle träna tillsammans, men stackarn har sovit så lite och dessutom dragit på sig en förkylning så han mådde inge vidare.. hoppas han inte blir sjuk. Blir han det får jag väl i alla fall pyssla om honom lite= tid tillsammans.

Pappa är på Mallis förresten. Om jag är avundsjuk? Nej nej inte alls! Skönt för honom, jag hoppas att han inte blir för brun bara.. (han blir nästan brunare än mig vanligtvis)


Nu blir det en film. Och så ska jag drömma om att jag är artist och står på en scen någonstans... man blir ju dösugen av att sjunga av att kolla på idol. Kanske något att ta tag i på riktigt igen.

ciao

Jag gillar Idol. Mycket. Nu i början när alla auditions är så älskar jag det. Anders Bagge är mys alltså. Träffade han när jag bodde i Åre, och ja han är precis lika härlig som man tror. Trevlig, ger bamsekramar och pratar gärna lite. I och för sig var han smått berusad but hey, still. Han är go.
Peter Jihde gillar jag också. Han är lättsam och charmig.

Har vart hos farmor och farfar hela dagen, för idag är det min söndag. Jobbar helg. Så jag har inget kul att se fram emot. Eller vänta lite nu, var det inte så att jag faktiskt har ett jobb? Ett jobb som jag trivs med? Jo. Plus att jag får mysa med K hela kvällen imorgon, ha lite sovmorgon på lördag och ändå hinna med att träffa en vän på lördag kväll innan det är läggdags för att gå upp tidigt på söndag och jobba morgonpass, och på kvällen är det kräftskiva med jobbet.

Jag har mycket att tacka för, mycket att vara glad över. Just nu drömmer jag om vart, när, hur med vem/vilka jag ska resa i början av 2010. Spännande. Ja.
Om jag är lycklig?
Ja.
Jag har ju för bövelen till och med träningsvärk i röven. Vilket betyder att fortsätter jag träna röven lika bra kommer den vara fit for the beach i Januari. Typ.
Pratade med en vän jag inte pratat med på länge häromdagen, lilla Lina från Gävle.
Hon sa en sak jag själv inte riktigt tänkt på, på det sättet hon la upp det i alla fall.
"Vad kul att höra Sara, du har ju typ ett drömjobb, en kille du verkligen tycker om som tycker om dig, du får vara i sthlm igen som du älskar, och du har en resa att se fram emot. Vad kul för dig!"
Ja, tänkte jag.
Jag har ju det. Jag har det ju så otroligt bra. Så jag verkligen försöka bli bättre på att, som jag skrivit tidigare, njuta av det jag har och leva i nuet. Jag är sådan som vill framåt hela tiden, som inte vill fastna i för mig tråkiga vanor, jag vill se, uppleva och lära mig nya saker. Och det är bra. Det är positivt. Men till en viss gräns och nu är det så att jag under den här hösten ska njuta av det jag har. Drömma och planera lite kan jag göra, men mest bara vara. Så gott jag kan. De planer jag har ska jag försöka hålla för mig själv och ta upp lite mer seriöst när jag känner att jag kan lägga ner den tiden helhjärtat på det.
Så är det.
Jag har det bra. Fatta lilla gumman, inse.


Godnatt mina vänner, godnatt.

Sara, 3-4 år gammal. Med föräldrar som inte riktigt var modeintresserade maybe?

If I don't say this now I will surely break
As I'm leaving the one I want to take
Forgive the urgency but hurry up and wait
My heart has started to separate

Oh, oh,
Be my baby
Ohhhhh
Oh, oh
Be my baby
I'll look after you

There now, steady love, so few come and don't go
Will you won't you, be the one I'll always know
When I'm losing my control, the city spins around
You're the only one who knows, you slow it down

Oh, oh
Be my baby
Ohhhhhh
Oh, oh
Be my Baby
I'll look after you
And I'll look after you

If ever there was a doubt
My love she leans into me
This most assuredly counts
She says most assuredly

Oh, oh
Be my baby
I'll look after you
After You
Oh, oh
Be my baby
Ohhhhh

It's always have and never hold
You've begun to feel like home
What's mine is yours to leave or take
What's mine is yours to make your own

Oh, oh
Be my baby
Ohhhhh
Oh, oh
Be my baby
I'll look after you






Sen hur jag vänder bilden rätt fattar jag inte? För jag är dålig på datorer och sånt jao =). Det här är den andra bilden jag köpte från plåtningen. Lite mer business. Det är nog ett v mina favoritord. Business. Klingar helt rätt i mina öron.

Helgen var underbar, bortsett från lite missförstånd och en ibland alltför klumpig person, men allt löste sig. Träffade Ante och hängde med han och Anders vid deras lägenhet vid Odenplan, var ute och tjattra lite på Marie Levau, träffade en kille som bygger gitarrer och jag kanske ska spela in något med honom i höst. Det vore ju något! I lördags hade jag och Krister en riktig mysdag, god mat och bara vi två. Tre månader 'firade' vi =).
Somnade i bastun på gymmet idag, det säger väl det mesta. Trött som aldrig förr. Men nu snart blir det mys och en film, börjar sent imorgon. Skönt.




You scare me

Det här inlägget kommer handla om hur snygg och bra jag känt mig de senaste veckorna. Som en liten påminnelse till mig själv i min alltför oroliga hjärna.
Kort och gott: Egokickar jag varit med om som det tar ett tag innan jag glömmer

Förra veckan var jag på en modetidnings läsarkväll. Jag läser ärligt talat inte sånna tidningar om jag inte hittar någon på tunnelbanan eller som i detta fall på jobbet. De hade en tävling där man skulle motivera varför just jag och en vän skulle få gå på deras läsarkväll. Jag skrev någon grej om att det skulle vara första gången och det vore himla kul.
Jag var en av 100 som fick chansen att ta med sig en vän och gå på det här "eventet". Det var 1000 som hade mailat in. Lite tur har jag visst ibland. Så jag och Kajsa drog dit. Strandbryggan vid Strandvägen var stället.
Det var schtekigt. Och det var många schtekarwannabees som stod i den långa kön. Jag och Kajsa hade ingen som helst aning om vad som skulle hända, det första var att vi blev sminkade och stylade i håret (egokick). Sen pratade vi med två alltför fulla medelåderskvinnor som berömde våra ögonfransar. (egokick) Sen var det en modevisning som vi missade på något sätt. Sen drack vi gratis rosé som serverades på kvällen. Sen snackade vi och tog vad som bjöds... och efter kvällen var slut konstaterade vi båda: Gratis ÄR gott.

Igår var jag på The studio där jag gratis, tack vare en vän som tipsat om mig, blev stylad, fixad och fotograferad. Resultatet ser ni nedan. Om jag är nöjd? Ja. Om jag kände mig snygg? Ja. Om jag blev ännu mer nöjd när Krister la upp bilden på hans 42 tums tv-skärm? Ja. Om jag log med hela hjärtat när han kallade mig för "sin lilla modell"? Ja ja ja. Vilken egokick det var att få vara så snyggt sminkad och sen få (köpa dyrt) fina foton.

I övrigt, förutom att jag 2 gånger (egokick) under en veckas tid fått leka stjärna, så har jag jobbat, köpt en grymt snygg jacka, varit med Krister, varit i kyrkan, sagt hej då till Miriam som är i Indien i 4 månader, bokat uppkörning,(ångest) varit på bio två gånger varav den ena med Anny och den andra med Krister och hans vänner. Sen har jag tränat. Kommit igång på gymmet. Grymt skönt.
Låter som mycket. Men så lite för att vara jag. Jag är inne i en slutastressauppdigsjälv-period just nu. Den ser ut att hålla ett tag tyvärr. Med andra ord så mår jag inte så som jag brukar. Det syns inte på utsidan, förutom för de närmsta. Men inombords kämpar mitt ego med att gilla mig själv, med att inte oroa sig för så mycket hela tiden. Och med att lära mig att jag är bra som jag är. Jag är duktig. Jag behöver inte vara där allt händer hela tiden.

Så resan till Jordanien, Egypten och Israel som jag sett fram emot så mycket blir inte av. Jag ska inte ens skicka alla papper som är klara. För att jag helt enkelt inte orkar. Jag ska se fram emot och planera någon annan resa. Vart hur och när har jag ingen aning om. Nu blir höstens fokus att ta körkort och umgås med de närmsta och inte minst mig själv, träna och hitta en fungerande vardag utan stress och press. Inte tänka på att spara varje slant till resan utan istället spara för en resa nästa år. Som min vän Marta sa: "Jag tror att vi alla har år där inte allt går som man vill, där man inte har så mycket semester, där man mår mindre bra av olika orsaker, där jobbet tar mycket tid, där man funderar mycket på sig själv mm, och det får vara så. Det är inget fel i det."
Och så är det väl nu.
Egokickar har jag fått de senaste veckorna. Och det tackar jag för.
För det behöver jag just nu.


Ps. jag var med i en audition till Körslaget också, väldigt spontant och otippat. Först delade de upp oss (sökande var ca 200) fem och fem. Vi gick in och sjöng för en jury bestående av 2 personer och sen valde de ut de/dem som de trodde Caroline Af Ugglas skulle gilla. Jag blev den enda av de fem som gick vidare. Egokick ja.
Sen fick jag vänta. Sen sjunga för Caroline och bli filmad av tv 4. Man kunde få ett ja, nej eller kanske av henne. Efter mitt uppträdande med "Ain't no sunshine" sa hon "Jag gillar dig skarpt! Det blir ett kanske!" egokick.
Väntade ytterligare några timmar.
Det skulle tas ut 20 stycken. Det var endast 5 (tror jag om jag minns rätt) som fick ett direkt ja. Så vi var kanske 25-30 som fått kanske som skulle bli ca 15. Jag var inte en av dom som fick ja.
Men jag ångrar verkligen inte att jag gjorde det. Jag lärde mig mycket av den lilla stunden inne på scen, både för den första juryn och för Caroline.
Och jag kom ihåg en sak jag älskar och saknar; att sjunga och stå på scen.